Önska mig lycka till
Men jag insåg ialla fall att jag måste berätta för att jag är ganska liten och nätt och det börjar ju synas pga mina åtsittande kläder och jag är ju smal annars så ja, det blir nog att berätta för blivande mormor i morgon, wish me luck!!
Min värsta tanke är att de inte gillar det och vad ska man säga då? :/
Jag är faktiskt inte det minsta nervös! :) Kanske för att jag inte riktigt fattat ännu hur långt gången jag är. Men är inte heller förlossningsrädd, inte det minsta faktiskt. Hihi.
Oj, så du har inte berättat, spännande. Hur gammal är du?
Min mamma blev först jättechockad men sedan vart hon bara glad och nu är hon hur ivrig som helst. :)
Jag var också jätterädd för det, har inte bästa ekonomiska situationen. Men vi klarar oss! Man kanske får leva lite snålt och så men det gör inget. :)
jag var jätteorolig att berätta för mina föräldrar oxå, men det gick huuuur bra som helst, hade karln som stöd! och för karlns mamma stoppade vi in en bulle i ugnen så hon fick gissa sej fram lite, riktigt kul att se reaktionen:)
ja det kommer nog att gå skitbra! min mammas reaktion va "jaha..va kul.." pappa förstog inte riktigt först, men efter 2 dagar ringde mamma och hade shoppat första babygrejerna.. nu handlar inget om mej bara om ärtan så ibland kan dom bara behöva lite tid att smälta det:)
och du, magen kommer att komma, fortare än du tror, tycker jag inte hade nån mage alls för ba nån vecka sen:P vilken vecka är du i nu?
Åh, va spännande.
När vi berättade för våra när och kära så var det påsktider så vi gav dem varsitt påskägg där det stod: Till mormor och morfar! Vi ses i november.
De blev jätte chockade med sedan givetvis glada.
När vi väntade nummer två, satte vi på sonen en tröja där det stod: Storebror
Det tog ett tag innan det fattade budskapet.
All lycka, det kommer gå galant.
Mvh Camilla
